Här följer en sammanställning samt beskrivningar på skyttegrenar som finns under både Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Sportskytte Förbundet.
Svenska Pistolskytteförbundets grenar (Nationella)
Svenska Skyttesportförbundets grenar (Internationella)
Fripistol
Sport- och Grovpistol
Snabbpistol
Luftpistol
Standardpistol
Regler
Du hittar regler och förordningar för dom olika skyttegrenarna på förbundens hemsidor.
Pistolskytteförbundet
Skyttesportförbundet
Precisionsskjutning
Precisionsskjutning är skjutning på bana mot pistoltavla på 25 m avstånd.
Omfattning
En tävling i precisionsskjutning består av ett antal serier skjutna mot internationell pistoltavla på 25 m avstånd. Varje serie består av 5 skott avlossade under en tid av 5 minuter.
Antalet serier varierar beroende på typ av tävling. En mästerskapstävling såsom svenskt mästerskap, landsdelsmästerskap eller kretsmästerskap omfattar 10 serier, d.v.s. 50 skott. En nationell tävling eller en kretstävling kan omfatta 6 serier. Även 7 och 10 serier förekommer. Vissa mindre tävlingar såsom klubbtävlingar eller serietävlingar kan bestå av 4 serier.
Innan tävlingsserierna skjuts, skjuts en provserie. Detta för att kontrollera att bl a vapnets skottställning inte har rubbats eller att någonting annat inträffat med vapnet. Man har då möjlighet att justera vapnets skottställning utan att det påverkar tävlingsresultatet.
Precisionsskjutning, eller Banskjutning eller Skolskjutning som det tidigare kallades, är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936. Fram till mitten av 60:talet sköts grenen på en annan tavla och på 30 m avstånd. Varje serie bestod då av 6 skott. Skjuttiden var 5 min.
Precision - mål
Som mål används den internationella pistoltavlan. Tavlan har yttermåtten 60 x 60 cm.
Precision - genomförande
En tävling i precisionsskjutning skjuts vanligen från skjuthall.
Även skjutning i det fria kan förekomma. En skjuthall är en byggnad med tak och väggar. Sidan som vetter mot målen är öppen eller har öppningsbara luckor. Målen står uppställda mot en skjutvall, ett kulfång som stoppar kulorna efter det att de skjutits genom tavlorna.
Platserna i hallen är vanligen numrerade. Skyttarna intar sina tilldelade platser och ställer därefter i ordning sin utrustning. Som utrustning kan nämnas målkikare, verktyg för att justera vapnets riktmedel, en klocka för att kontrollera skjuttiden samt naturligtvis vapen och ammunition.
Skjutledaren är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Skjutledarens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.
När man har skjutit en serie går man fram och tittar på tavlorna. Det kallas för att markera. Resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar. När alla kommit tillbaka till skjutplatserna kommenderar skjutledaren och man skjuter nästa serie.
När skjutningen är slut kontrolleras att alla vapen är tomma. Därefter läggs vapnen ned i väskorna.
Resultatet från de olika serierna sammanräknas och man får veta om man lyckades skjuta bättre än sina kamrater.
Precision - Skjutteknik
Hur gör man för att träffa ett 5 cm stort område på 25 m med en pistol, dessutom om man bara får hålla pistolen med en hand? Prova själv genom att hålla en vikt på 1 kg med rak arm. Hur stilla kan du hålla den?
Ingen människa kan hålla någonting absolut stilla. Det är det som gör sporten så svår och så utmanande. Men! Alla kan träna sig att hålla stilla, eller nästan stilla.
Tekniken går ut på att försöka hålla pistolen så stilla det går inom riktområdet. Under tiden man försöker få kornet att ligga rätt i siktskåran, ökar man trycket på avtryckaren. När siktbilden stämmer gäller det att få iväg skottet. Nu gäller det att inte öka trycket på avtryckaren för fort och bestämt. Om man gör det orsakar man det skyttar kallar ett "ryck". Avfyringen måste ske omedvetet. Ett perfekt skott ska komma som en överraskning.
Det har skrivits spaltmeter om hur ett perfekt skott ska avfyras. Utbildningsdelen av Skjuthandboken rekommenderas om man vill fördjupa sig.
Precision - Kommandon och särskiljning i poäng
Skjutledaren använder vissa ord som alla skyttar vet innebörden av. Följande kommandoord används i precisionsskjutning.
Ladda! Skyttarna fyller på magasinet med 5 skott, för in det i pistolen och gör den skjutklar.
Alla klara? Frågas 10 s innan skjutningen börjar. Är man inte klar ropar man högt och tydligt NEJ! så får man ytterligare några sekunder på sig för att bli klar. När skjutledaren säger "Alla klara" nästa gång så är det ett påstående. Då är alla klara och skjutningen påbörjas.
Färdiga! kommenderas 3 s före skjutningens början.
Eld! kommenderas och skjutningen börjar.
Eld upphör! kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder. Skjuttiden är slut och skott får inte längre avlossas.
Patron ur! kommenderas omedelbart efter seriens slut. Det innebär att skyttarna ska kontrollera sina vapen efter att de skjutit klart. Inga magasin får sitta kvar i pistolerna och patronlägena måste kontrolleras så att det inte sitter några patroner kvar.
Lägg ner vapnen! Efter att kommandot har givits får vapen och ammunition inte vidröras, utan skjutledarens särskilda tillstånd, förrän det kommenderas "Ladda" inför nästa serie.
Kontroll av vapen och magasin! Kommenderas vanligen efter att sista serien har skjutits. Skjutledaren eller någon annan funktionär kontrollerar att vapnen och magasinen är tomma.
Markera! Skyttarna får nu gå fram till tavlan och protokollföraren skriver ner resultatet. Efter att man klistrat tavlan återvänder man till skjutplatsen.
Särskiljning innebär att om två skyttar har fått samma poäng, hur gör man för att rangordna dem? Jo man räknar serierna bakifrån. Den som har högsta resultatet i sista serien går före. Har skyttarna samma resultat på sista serien så tittar man på serien innan o.s.v. framåt.
Snabbskjutning
Snabbskjutning är skjutning på bana mot snabbpistoltavla på 25 m avstånd och har till ändamål att uppöva färdighet i att snabbt avlossa välriktade skott.
Snabbskjutning omfattar normal 6 serier om vardera 5 skott. Före första tävlingsserien
medges en provserie om 5 skott mot svängande mål.
Skjutställning: Stående utan stödhand eller annan form av stöd.
Mellan visningarna skall skjutarmen sänkas till färdigställning.
När målen börjar svänga fram får skyttarna lyfta vapnen och avge skott under visningstiden,
3 sek, varefter målen åter svängs bort. Efter 7 sek svängs målen fram för
andra gången under 3 sek. Förfarandet upprepas tills målen visats 5 gånger.
Nationell Helmatch
Nationell helmatch är en kombinerad skjutning på bana mot precisionstavla, snabbpistoltavla och figurtavla på 25 m avstånd.
Nationell helmatch skjuts i 3 delmoment:
A. Precisionsskjutning
B. Snabbskjutning
C. Figurskjutning
Maximal poäng per delmoment är 200 d.v.s. för hela tävlingen 600 poäng.
Delmoment A
Fyra 5-skottsserier mot pistoltavla.
Provserie tillåten.
Delmoment B
Fyra 5-skottsserier mot snabbpistoltavla.
Provserie tillåten
Delmoment C
Fyra 5-skottsserier mot Figurtavla för Nationell Helmatch, avstånd 25 meter
1:a serien skjuttid 18 sek
2:a serien skjuttid 16 sek
3:e serien skjuttid 14 sek
4:e serien skjuttid 12 sek
Provserie ej tillåten
Figurerna får beskjutas i valfri ordning
Delmoment A sker i stående skjutställning utan stödhand. Ingen del av kroppen får
vid skottets avgivande beröra stöd, skjutbord eller dylikt.
Delmoment B och C sker stående utan stödhand eller annan form av stöd.
Mellan visningarna skall skjutarmen sänkas till färdigställning.
Luftpistolskjutning
Luftpistolsskjutning är precisionsskytte på 10 meters avstånd. Varje kaliber 4.5 mm (.177") komprimerad luft eller gaspistol får användas. Luftpistol är både nationell och sportskytte (internationell) gren. Vid tävling gäller Sportskytteförbundets Reglemente. Redan i unga år kan man börja med luftpistolskytte, då sittande med stöd, för att i 15-årsåldern börja med stående skytte.
En tävling med luftpistol består av 40 skott plus provskott (obegränsat antal) under en tid av 1 timme och 15 minuter för Damer, Juniorer och Veteraner. 60 skott plus provskott (obegränsat antal)under en tid av 1 timme och 45 minuter för Herrar och Herrjuniorer Äldre. Vid större tävlingar kan finalskjutning förekomma. De 8 bästa i varje klass går till final.
Provskott (obegränsat antal) avlossas före det att tävlingen påbörjats. Detta för att kunna kontrollera bl a pistolens skottställning. Efter det att första tävlingsskottet avlossats får ej ytterligare provskott avlossas.
Luftpistoltavla 10 m.
10:an 11,5 mm (±0,1 mm) 5:an 91,5 mm (±0,5 mm)
9:an 27,5 mm (±0,2 mm) 4:an 107,5 mm (±0,5 mm)
8:an 43,5 mm (±0,2 mm) 3:an 123,5 mm (±0,5 mm)
7:an 59,5 mm (±0,5 mm) 2:an 139,5 mm (±0,5 mm)
6:an 75,5 mm (±0,5 mm) 1.an 155,5 mm (±0,5 mm)
Innertia: =5 mm (±0,1 mm)
Svart färg, ringarna 7 – 10 =59,5 mm
Minsta synliga mått på tavlan: 170 x 170 mm.
Valörerna tio och nio anges ej med siffror.
Genomförande luftpistolskjutning
En tävling med luftpistol skjuts inomhus i skjuthallar på 10-meters avstånd. Banor är utrustade med elektromekaniska taveltransportörer, tavelbandananordning, elektroniska tavlor eller handvevade transportörer. Skjutplatsen skall vara minst 1 m bred och fritt 1,2 m bakåt. Skjutplatsen skall vara försedd med: Bord höjd 0,7 – 1 m (helst justerbart) stol eller pall.
Platserna är vanligen numrerade. Skyttarna intager sina platser och gör därefter i ordning sin utrustning. Kikare, skruvmejsel, klocka, luftpistol och ammunition, hörselskydd mm.
Skjutledaren är den person som leder skjutningen. Startar och stoppar skjutningen och är skyttarna behjälplig under tävlingen med funktionsfel mm. Skjutledarens kommandon måste följas av alla för att en 100% säkerhet skall uppnås.
Varje skytt skall ha 4 provskottstavlor. Märkta i höger hörn med svart streck e dyl för att undvika förväxling med tävlingstavlor.
De som skall skjuta 40 tävlingsskott får 20 tävlingstavlor, de som skjuter 60 tävlingsskott får 30 tävlingstavlor. 2 skott skjuts per tavla (1 skott/tavla internationellt) som sedan sammanräknas i 10 skottserier (5 tavlor). Tavlorna bör vara numrerade för att skilja ordningsföljden på 10 skottserierna. Klistring av tavlorna förekommer ej i tävlingssammanhang.
När alla har skjutit färdigt görs kontroll att alla pistoler är tomma innan dessa får transporteras från skjutplatsen.Sedan är det bara att invänta att sekretariatet kommer med resultaten.
Vid större tävlingar följer sedan final för de 8 bästa i Dam resp. Herrklass. Finalen omfattar 10 skott som skjuts skott för skott 1 skott/tavla. Skotten decimaltolkas. Skytten har 75 sek för att avfyra sitt skott.
Skjutteknik
Ingen kan hålla en pistol absolut still. Prova själv genom att hålla en vikt på 1 kg med rak arm. Men alla kan träna sig att hålla still, eller någorlunda i alla fall. Det är väl detta som gör sporten så utmanande och spännande.
Skjuttekniken för luftpistoler är i stort sätt densamma som för rekylerande pistoler. Man måste hålla stilla, rikta noga och krama av skottet.
Tekniken i skytte går ut på att försöka hålla pistolen så stilla som man kan inom riktområdet. I riktområdet koncentrerar man sig på att kornet ligger rätt i siktskåran och ökar trycket på avtryckaren. Det skall vara en omedveten avfyring. Därför gäller det att ej öka trycket på avtryckaren för fort och hårt. Om man gör det sker avfyringen, som skyttar kallar det, med ett "ryck". Vilket innebär att skottet träffar långt från 10:an. Avfyringen måste ske omedvetet. Skall komma som en överraskning.
Tänk på att det är ögat som skall avfyra när ställningen är stabil och siktbilden första gången är perfekt. Fungerar det ej så får man börja om från början: djupandning, koncentration, stillhet, tryckökning och skott.
Eftersom luftpistoler ej rekylerar på samma sätt som krutladdade pistoler och tiden för kulans passage genom loppet är längre, måste man vara mycket noga med att bibehålla riktningen till dess kulan med säkerhet lämnat loppet (1-2 sek efterriktning). Rubbar man pistolen samtidigt som skottet går, finns det alltid risk att kulan ej hunnit lämna loppet. Detta kan medföra att 10:an missas.
Vid all skjutning skall man spara på krafterna och ej nöta musklerna i onödan. Att stå och hänga med pistolen i handen är olämpligt. Man lägger den på skjutbordet.
Det finns en hel del litteratur som beskriver skytteträning. Kontakta Kansliet för att bli rekommenderade det bästa.
Tävling
Före tävlingens början har skyttarna rätt till 10 minuters Förberedelsetid. Skjutledaren kommenderar detta genom att tala om "Förberedelsetiden Börjar Nu". Under förberedelsetiden är det tillåtet att göra blindavfyringar samt utföra grepp – och riktningsövningar vid skjutplatsen.
Med blindavfyring menas utlösning av avfyringsmekanismen på en luft- eller gaspistol som är försedd med sådan anordning att avtryckaren kan aktiveras utan att drivladdningen (luft eller gas) frigöres.
Tävlingen skall anses ha påbörjats i det ögonblick kommandot "Start" har givits av skjutledaren. Varje skott som avlossas efter att den tävlande har avslutat sina provskott (första tävlingstavlan på plats) skall medräknas i tävlingen. Blindavfyring är emellertid tillåten. (Se ovan) Luftpistolen får bara laddas med 1 skott.
Skjutledaren skall meddela de tävlande om kvarvarande tävlingstid 10 min och 5 min före tävlingens slut.
Tävlingen skall avslutas genom kommandot "Stopp" och då upphör all skjutning.
Skjutledaren kontrollerar därefter att alla pistolerna är tomma innan de får transporteras från skjutplatsen.
Då två eller flera tävlande har samma resultat sker särskiljning. I första hand högsta resultatet i sista 10- skottserien och därefter närmast föregående serie till dess särskiljning nås. I fall av lika resultat efter final skall särskiljning ske efter särskjutning skott för skott.
Luftpistolens historik - i Sverige och internationellt
1963 sköts det första luftpistol SM i Sverige. Det var endast för Herrar. Då sköt man 30 skott. Vid SM 1964 – 1971 sköt man 60 skott. För att 1972 – 1981 skjuta 40 skott 1982 började man att åter skjuta 60 tävlingsskott . Vilket gäller än i dag för. 1987 infördes finalskjutning vid SM. Ragnar Skanåker ligger i topp med 10 SM titlar.
Luftpistol SM för Damer gick första gången 1970. Damerna skjuter 40 tävlingsskott. Här infördes också finalskjutning 1987. Cris Kajd ligger i topp med 5 SM titlar.
För damer var programmet 40 tävlingsskott på 1 timme och 30 minuter, som också innefattade högst 10 provskott. För herrar var det 60 skott på 2 timmar och 15 minuter och högst 15 provskott. Provskotten fick avfyras före första seriens början och mellan varje 10- skottserie.å som nu fick vikten för en luftpistol, inklusive alla tillbehör, ej överskrida 1500 g. Och avtryckarvikten skall vara minst 500 g. OS-gren blev luftpistol i Los Angeles 1988 för både Damer och Herrar. Luftpistol skjuts vanligen inomhus och är en naturlig vintersport. Men i Caracas 1982 sköts ett internationellt mästerskap utomhus.
I början av 1990- talet ändrades skjuttiden för Damer till 1 timme och 15 minuter (75 min) och för Herrar till 1 timme och 45 minuter (105 min).
1989 startades SIAB CUP. En riksomfattande kvalificeringstävling. Där det varje år startade ca 1300 skyttar vars mål var att, via Distrikts – och Regionfinaler, kvalificera sig till SIAB CUP Finalen. Den sista SIAB CUP Finalen gick 1995.
Den populäraste luftpistolen i många år var Feinwerkbau 65. En fjäderdriven modell som laddades genom att slagfjädern spändes med en hävarm på pistolens sida. Tekniken har sedan utvecklat kolsyrepistoler och tryckluft pistoler, med eller utan elektroniskt avfyringssystem.
Ungdomsskytte
Luftpistol har blivit en populär sportgren bland ungdom då man redan i 9- årsåldern kan börja skjuta luftpistol. Då sittande med stödkudde. För att sedan som 14-15 åring börja skjuta stående med eller utan stödhand. Stående skytte utan stödhand börjar man med som 16- åring.
Många skytteklubbar samarbetar med skolan och tar hand om ungdomar som har håltimmar e dyl.
80-iaden
1980 startade Blekinge Pistolskyttekrets 80-iaden. En skyttetävling för ungdom som varje år samlar ca 700-800 skyttar. Tävlingen är indelad i Distriktsfinal, Regionfinal och Riksfinal.
Klassindelning 80-iaden
(Skytt som under året fyller högst:)
LP 11 Flickor o Pojkar - sittande med stöd - (11 år)
LP 13 Flickor o Pojkar - sittande med stöd - (13 år)
LP 15 Flickor - stående med stödhand - (15 år)
LP 15 Flickor - stående - (15 år)
LP 15 Pojkar - stående med stödhand - (15 år)
LP 15 Pojkar - stående - (15 år)
LP 17 Flickor - stående - (17 år)
LP 17 Pojkar - stående - (17 år)
LP 20 Flickor - stående - (20 år)
LP 20 Pojkar - stående - (20 år)
LP 25 Dam - stående - (25 år)
LP 25 Herr - stående - (25 år)
Militär snabbmatch
Militär snabbmatch bedrivs på 25 meters bana med alla vapentyper. De är indelade enligt de ordinarie vapengrupperna A, B, C och R. Tavlorna som beskjuts är den internationella snabbpistoltavlan.
Militär snabbmatch omfattar tre omgångar om vardera fyra serier om vardera fem skott.
Omgång 1: 10 sekunder per serie
Omgång 2: 8 sekunder per serie
Omgång 3: 6 sekunder per serie
Militär snabbmatch sker i stående skjutställning utan stödhand i vapengrupperna B och C samt med stödhand i vapengrupperna A och R
Särskiljning görs på antal innertior, därefter på högsta resultat på de sista tio skotten, och därefter närmast föregående 10-skottsserie.
PPC (Precision Pistol Competition)
 |
PC är förbundets yngsta gren upptagen 2005. En perfekt gren för Dig som önskar lite mer dynamik i skyttet med bl.a. omladdningar under skjuttiden. Det är en internationell gren som har sitt urspung i det amerikanska polisskyttet. Skjutningen sker stående, sittande och liggande på olika avstånd enligt fastställt matchschema. |
Hur går det till?
En tävling är indelad i ett antal steg s.k. "stager". I vaje stage skjuts melan 6 och 24 skott i en eller flera ställningar. Dessa kan vara liggande (på mage), sittande, knästående, stående eller stående med barrikadstöd (på höger och vänster sida om barrikaden).
Avståndet varierar mellan 3 och 50 yards och tiden mellan 8 och 165 sekunder. Alla ställningar, avstånd och tider förekommer inte i alla vapengrupper. Beroende på vapengrupp är också det totala antalet skott olika, 48, 60 eller 150.
”Barrikaden” är en stolpe, c:a 10x10 cm. Att sätta upp den stadigt i marken är inget problem,
däremot att ha den både stadig och löstagbar.
Revolverskyttar i sittande skjutställning.
Tavlan har X, 10, 9, 8 ch 7, därutanför bom. Den kan tyckas stor, men det är X:et, eller möjligen 10:an du skall träffa.
Fältskjutning
Definition och omfattning
Fältskjutning omfattar skjutning på korta tider mot i terrängen, på varierande sätt, anordnade mål. Skjutningen utförs i patruller. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots.
En fältskyttetävling går ut på att med så många skott som möjligt träffa alla figurer. Resultatet anges vanligen ex: 47/25, vilket betyder 47 träff i 25 figurer. Vid vissa tävlingar (poängfältskjutning) sammanräknas antalet träff med antalet träffade figurer. Enligt exemplet ovan skulle då resultatet bli 72 poäng.En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer. På varje station skjuter man patrullvis mot 1 till 6 mål. Ofta är dessa uppdelade på flera målgrupper. 6 skott avlossas under mycket varierande tider, vanligen under en totaltid av 5 till 25 sekunder. I varje patrull kan 5 till 20 skyttar tävla. Vanligast är dock 10 skyttar per patrull.
Antalet stationer varierar beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s. 60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8 stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer förekommer.
Inga provserier skjuts, utan tävlingen börjar direkt på den första stationen. Skytten skall vara inskjuten och väl förberedd innan tävlingen börjar.
Fältskjutning är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936.
Mål
Genomförande
En tävling i fältskjutning skjuts i terrängen, ofta på militära skjutfält eller i avlyst terräng. Målen står uppställda på avstånd mellan 10 och 100 m beroende på storlek.
Ett upprop sker på startplatsen på den utsatta starttiden och skyttarna anvisas sina platser i patrullen. Upproparen kontrollerar att alla skyttar har fått sina vapen godkända i vapenkontrollen. Därefter delas den skrivna förutsättningen ut till skyttarna. Ett exempel på en sådan förutsättning hittar du på denna länk. En av skyttarna får till uppgift att bära protokollet. Sedan är det dags att anträda patrullstigen, vilken kan vara mellan 2 och 7 km lång. Patrullstigen är vanligen markerad med snitslar. Patrullen följer den utmärkta vägen tills man kommer fram till stationen. Där stannar man vid den haltpåle som markerar att man är framme. Från skjutplatsen kallar stationschefen fram patrullen till de nummerpålar som vanligen utmärker platserna varifrån skyttarna ska beskjuta målen. Var och en intar sin plats vid det nummer som man blivit tilldelad vid uppropet.
Stationschefen är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Stationschefens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.
När man har skjutit går man fram och tittar på målen. Det kallas för att markera. Skyttarna får oftast hjälpa till med markeringen. Innan man går fram delar stationschefen ut arbetsuppgifterna till de olika skyttarna. Ibland framgår uppgiften av ett anslag som finns vid nummerpålen. Resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar. När man är klar går patrullen till nästa station.
När man kommit tillbaka till startplatsen lämnas protokollet in på sekretariatet. Resultatet från de olika stationerna sammanräknas av funktionärerna som sedan anslår resultatet på en anslagstavla och då får man veta om man har lyckats skjuta bättre än sina kamrater.
Skjutteknik
Hur gör man för att med 6 skott träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m med en pistol, när man bara har 1,5 s per skott. Dessutom om man bara får hålla pistolen med en hand? Prova själv genom att hålla en vikt på 1 kg med rak arm under 9 sekunder. Hur stilla kan du hålla den? Ganska stilla kanske. Betänk då på att en pistol hoppar till av rekylen efter varje skott.
Att träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m är ganska lätt för en tränad skytt. Det som gör grenen så svår och så utmanande är de korta skjuttiderna och att många skott ska avlossas efter varandra. Dessutom har banläggaren alla möjligheter att ställa till det genom att visa målen på de mest varierande sätt.
Tekniken går ut på att försöka hålla pistolen så stilla det går inom målområdet. Under tiden man försöker få kornet att ligga rätt i siktskåran, ökar man trycket på avtryckaren. Man hinner aldrig att få siktbilden att stämma perfekt för här gäller det att få iväg skottet. Det gäller alltså att öka trycket på avtryckaren kontinuerligt samtidigt som man inte är för noggrann med riktmedlen. Relativt stora avvikelser på riktmedlen kan accepteras. Dåliga avfyringar, d.v.s. "ryck", måste undvikas. Om man gör en dålig avfyring bommar man med säkerhet målet. Avfyringen måste ske omedvetet. Ett perfekt skott ska komma som en överraskning, precis som i banskjutning, men avsevärt mycket fortare. Dessutom gäller det att beskjuta målen på det sätt som gör att man utnyttjar skjuttiden bäst.
Fältskjutning är mycket mångfacetterat och det skulle krävas flera sidor fylld med text för att förklara allt. Klubbarna har utbildning för den som vill börja med grenen och Skjuthandboken rekommenderas för den som vill fördjupa sig.
Kommandoord och särskiljning
Skjutledaren använder vissa ord som alla skyttar vet innebörden av. Följande kommandoord används i fältskjutning.
Ladda! Skyttarna fyller på magasinet med 6 skott, för in det i pistolen och gör den skjutklar.
Alla klara? Frågas innan skjutningen börjar. Är man inte klar ropar man högt och tydligt NEJ! så får man ytterligare några sekunder på sig för att bli klar. När skjutledaren säger "Alla klara" nästa gång så är det ett påstående. Då är alla klara och skjutningen påbörjas.
10 sekunder kvar! kommenderas 10 s före skjutningens början.
Färdiga! kommenderas 3 s före skjutningens början och senast då skall skyttarna inta utgångsställning.
Eld! kommenderas om fasta mål inleder skjutningen, alternativt visas figurerna och skjutningen börjar.
Eld upphör! kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder vid fasta mål eller efter att sista målet har fallit. Skjutningen är slut och skott får inte längre avlossas.
Patron ur! kommenderas omedelbart efter skjutningens slut. Det innebär att skyttarna ska tömma sina vapen. Inga magasin får sitta kvar i pistolerna och patronlägena måste kontrolleras så att det inte sitter några patroner kvar.
Kontroll av vapen och magasin! Kommenderas och genomförs alltid. Stationschefen och någon annan funktionär kontrollerar att vapnen och magasinen är tomma. Detta är särskilt viktigt eftersom vapnen skall transporteras till nästa station.
Markera! Skyttarna får nu gå fram till målen och protokollföraren skriver ner resultatet. Efter att man klistrat målen fortsätter man till nästa station.
Särskiljning;
Om två skyttar har fått samma antal träff, hur gör man för att rangordna dem? Jo man räknar antal träffade figurer. Är det fortfarande lika räknar man träffen på stationerna bakifrån. Den som har högsta resultatet på sista stationen går före. Har skyttarna samma resultat på sista stationen så tittar man på stationen innan o.s.v. framåt. Ofta kan man inte heller särskilja vid räkning av stationerna bakifrån. Detta gäller särskilt om flera skyttar har skjutit "fullt". D.v.s. har alla träff i alla figurer. Då tillgrips räkning av de poäng som skyttarna skjutit på den ringade särskiljningsfigur som någon gång under skjutningen har beskjutits.
Magnumfältskjutning
Magnumfältskytte kan beskrivas som en kombination precision och traditionellt fältskytte. En tävling består normalt av 8 stationer med varierande fältskyttemål i terrängen. Normalavståndet är ca 80-100 meter och de riktigt långa avstånden kan vara ända upp till 180 meter. God förmåga till avståndsbedömning är därför av stor vikt för att kunna kompensera för de tämligen krokiga kulbanorna.
För att skydda knän och ben mot rökgaser använder skyttarna ofta en liten matta.
Magnumfältskytte är kanske inte en nybörjargren men för exempelvis en erfaren fältskytt eller precisionsskytt som söker nya utmaningar är det en perfekt gren.
Fripistol
Fripistol är en utomhusgren mot en 10-ringad precisionstavla. Pistolen är i kaliber 5,6 mm och får endast laddas med ett skott i taget.
Sport- och Grovpistol
Båda grenarna är utomhusgrenar med pistol eller revolver i kaliber 5,6 mm för sportpistol och 7,6 - 9,65 mm för grovpistol. Tävlingen består av 30 skott mot precisionstavla och 30 skott mot snabbpistoltavla. I snabbmomentet är tiden 3 sekunder per skott.
Snabbpistol
Snabbpistol är en utomhusgren med pistol i kaliber 5,6 mm mot fem 5-ringade snabbpistoltavlor där ett skott per tavla i varje 5-skotts serie räknas. Tävlingen omfattar två omgångar ˆ 30 skott med vardera två 8-sekunders serier, två 6-sekunders serier och två 4-sekunders serier.
Luftpistol
Luftpistol är ett inomhusskytte mot en 10-ringad tavla och pistolen drivs med komprimerad luft eller kolsyra och har en kaliber på 4,5 mm. Redan i unga år kan man börja med luftpistolskytte, sittande med stöd, för att sedan fortsätta upp i veteranåldern.
På senare tid har en rad nya luftpistoltävlingar tillkommit i programmet, så att grenar med kortare tävlingstider numera kan erbjudas även luftpistolskyttarna.
I snabbluftpistol laddas luftpistolen med 5 skott. Målet är fem tavlor där ett skott i varje tavla bildar en serie. Tävlingen omfattar sex 12-sekunders serie och sex 10-sekunders serier.
Standardpistol
Standardpistol är en utomhusgren med pistol i kaliber 5,6 mm och tävlingen består av tre omgångar mot precisionstavla. Dessa består av fyra serier om fem skott och tiderna per serie är 150, 20 och 10 sekunder.